Nyheter och tips från Föreningen DIS

Hej!

I detta nyhetsbrev presenterar vi Dis nya verksamhetsledare samt vår nyinvalda styrelsemedlem. Ni får som vanligt några allmänna släktforskningstips samt förslag på hur Dis verktyg kan underlätta din släktforskning. Och skriv redan nu in datumen för Släktforskardagarna i Borås 22-23 augusti! För vi ses väl på Sveriges största mässa för alla släktforskare?

Föreningen Dis – Vi gör din släktforskning enklare.

Diskulogen nr 152

Under april månad skickades Diskulogen nr 152 ut, men vi har inte skickat ut något särskilt nyhetsbrev om tidningen denna gång. Du hittar Diskulogen på nedanstående länk:

Temadag 25 april “Minoriteter”

Genealogiska Föreningen (GF) har lördagen den 25 april 2026 en temadag om “Att spåra några av våra minoriteters rötter – källor, metoder och möjligheter”. Det är presentationer om forskning om judar, samer och resande. Den pågår online 10.15–14.30 och man kan delta för en avgift på 75 kr om man inte är medlem i GF.

Ny verksamhetsledare i Dis

Dis nuvarande verksamhetsledare Mikael Winbladh går i pension med sista arbetsdag den 8 maj. Hans efterträdare heter Nina Floreteng och ni kan nå henne på nina.floreteng@dis.se. Som verksamhetsledare kommer hon att driva föreningens verksamhet med allt från marknadsföring och kommunikation till kontakt med medlemmar, regionföreningar och funktionärer. Hon kommer också att vara en naturlig del av många utvecklingsprojekt och arbetsgrupper. Ninas tjänst är på 60%.

Nina: ”Jag har släktforskat sedan 12 års ålder, varit trogen Dis-medlem sedan 1991 och använt Disgen i alla år. Med andra ord klappar mitt hjärta för både släktforskning och föreningen. Därför är det glädjande att kunna bidra till släktforskningens utveckling framåt i min nya roll som verksamhetsledare på Dis.

Jag bor med min familj i Haninge utanför Stockholm och kommer jobba en del hemifrån och en del på föreningens kansli i Linköping. Jag är beteendevetare och har de senaste åren arbetat med verksamhetsutveckling på en personalförening. Längre tillbaka har jag arbetat som teknikinformatör och utifrån de erfarenheterna har jag blivit en förespråkare för enkelhet och tydlighet i produkter och system, till användarnas fromma. Jag är imponerad över den kunskap som Dis besitter och över alla ideella krafter i föreningen. Jag hoppas träffa många av er medlemmar och funktionärer framöver!”

Ny styrelseledamot

I samband med årsmötet i mars valdes Emma Lidström in som ny styrelseledamot.

Emma: ”Jag heter Emma och bor i Skellefteå med min familj. Till vardags studerar jag på Umeå universitet, en branschutbildning för museer och kulturarv. Jag sitter även med i styrelsen för Skefo - Skelleftebygdens lokalhistoriska förening. Tidigare har jag i många år jobbat inom vården, men gick in i väggen och kände då att jag skulle göra något helt annat. Lokalhistoria har blivit mer intressant och spännande ju äldre jag blivit, samt att jag fått inspiration av min pappa som hade liknande intressen och värnade varmt om det lokala. Släktforskning håller jag också på med. Dis kom jag i kontakt med när familjen flyttade för snart ett år sedan och på den vägen hamnade jag här. Det känns spännande att få sitta med i denna styrelse, och det är också kul och trevligt att få lära känna fler som delar mina intressen. Med dessa ord säger jag tack för förtroendet och vi ses framöver i olika sammanhang!”

Byte av Dis webbshop

Under vecka 17 genomför vi ett byte av föreningens webbshop, den kan då ligga nere under ett par timmar. Om du inte når webbshopen, försök igen lite senare.

Folkräkningen 1930 snart helt digitaliserad

Sveriges Släktforskarförbund och Riksarkivet samarbetar i ett gemensamt projekt för att skapa en komplett och sökbar databas över alla som var folkbokförda i Sverige vid Folkräkningen 1930. En stor del av landet är redan färdigregistrerat och allt planeras vara helt klart och tillgängligt för allmänheten framåt sommaren. Databasen är ett användbart verktyg för alla som forskar i modern släkthistoria.

Databasen finns på Riksarkivet och du kan redan nu söka i det material som hittills är registrerat. Där hittar du även digitaliserade folkräkningar från tidigare år.

Lär dig läsa gammal handstil

Varje släktforskare som kommit till 1700-talet har säkert träffat på den tyska (nygotiska) handstilen, som ofta är betydligt svårare att tolka än den latinska stilen som vi är vana vid. Att lära sig tyda och transkribera äldre texter kräver både tid och övning. För att underlätta för oss släktforskare finns flera olika läroböcker ute på marknaden, varav det senaste tillskottet är ”Tolka texten: 1700-talet” författad av Torbjörn Wahlström och utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Till boken kan man också köpa ett övningshäfte med facit.

Vi vill gärna också tipsa om Dis tre kompendier om texttolkning: ”Tolka rätt”, ”Tolka rätt. Fördjupning” och ”Paleografi”, alla av samma författare som ovan. Du hittar dem i vår webbshop.

Släktforskardagarna 2026

Släktforskardagarna är ett stort årligt evenemang för både nya och erfarna släktforskare, med mängder av utställare och föredrag. I år arrangeras dessa dagar 22-23 augusti i Åhaga, Borås. Skriv redan nu in datumen i din kalender! Dis kommer som vanligt finnas på plats med en monter, så varmt välkommen att hälsa på oss då.

Internationella DNA-dagen

Den 25 april firas varje år den internationella DNA-dagen (World DNA Day). Dagen synliggör två vetenskapliga milstolpar i forskningen om vårt DNA. Det första genombrottet skedde 1953, då man förstod hur DNA är uppbyggt och hur egenskaper ärvs mellan generationer. 2003 inträffade nästa milstolpe då man genom Human Genome Project lyckades kartlägga människans DNA. Dessa upptäckter är så klart av intresse för oss släktforskare eftersom det möjliggör jämförelser mellan olika personer, så att vi kan hitta släktskap och ursprung.

DNA-tester har ju numera blivit en självklar del av släktforskarens verktyg, och många är DNA-testade på ett eller flera av de bolag som finns. Det äldre ursprunget - haplogrupper, som beskrivs i böckerna av Karin Bojs (Min europeiska familj – de senaste 54 000 åren respektive Europas mödrar – de senaste 43 000 åren) och av Karin Bojs tillsammans med Peter Sjölund (Svenskarna och deras fäder: de senaste 11 000 åren) blir alltmer aktuellt eftersom testföretaget FamilyTreeDNA (FTDNA) lägger in allt mer “ancientDNA” från olika vetenskapliga rapporter. FTDNA har riktigt bra reapriser på dessa haplogrupptester nu under april månad, så är du intresserad av det kan det vara lämpligt att passa på.

Med detta sagt vill vi påminna om att du som använder Disgen har flera funktioner i programmet som stöd i din DNA-forskning. I personöversikten finns en DNA-panel där du registrerar dina DNA-tester och dina autosomala DNA-träffar. Bland de byggda stamtavlorna hittar du träden för lämpliga y-DNA- respektive mtDNA-linjer i släkten.

Uppgradera till Disgen 2025

Har du ännu inte köpt den senaste uppgraderingen av Disgen? Här kan du läsa hur du gör!

För dig som har en äldre Disgen version eller inte har köpt Disgen överhuvudtaget gäller följande uppgraderingspriser.

• Om du har Disgen 2023 kan du uppgradera till Disgen 2025 för endast 200 kr.
• Om du har Disgen 2021 eller äldre version av Disgen kan du uppgradera till Disgen 2025 för endast 400 kr.

Oavsett vilken version du har så behöver du ha ett obrutet medlemskap från det tillfälle du köpte den tidigare versionen till nu.

För dig som ännu inte har köpt Disgen är priset 750 kr. Samma pris gäller för dig som inte ännu är medlem eller har avbrutit ditt medlemskap. För att bli medlem och köpa Disgen besöker du vår webbshop.

Ha ditt medlemsnummer och eventuella lösenord nära till hands om du vill köpa en uppgradering. Var hittar jag dessa uppgifter?

Uppdatering av Nationell arkivdatabas (NAD)

Riksarkivet arbetar med en ny version av Nationell arkivdatabas. Syftet är att det ska bli enklare att hitta, söka och förstå information om arkiv och samlingar, något som är särskilt värdefullt för släktforskare. En mer användarvänlig struktur kommer både nybörjare och mer erfarna användare kunna dra nytta av.

NAD fungerar ofta som en första ingång till vilket arkivmaterial som finns och var källmaterialet kan hittas. Förhoppningsvis kan den nya NAD bidra till att fler ”guldkorn” blir synliga och tillgängliga.

Vår kulturhistoria digitaliseras

I ett nytt samarbetsprojekt mellan Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och Riksarkivet används AI-teknik för att tolka äldre handskrifter. Syftet med projektet är att bevara och tillgängliggöra unika delar av vårt kulturarv för forskning. Redan från 1600-talet dokumenterades kulturhistoriska fynd och miljöer, till exempel runstenar, mynt, vapensköldar och forntida gravar. Idag finns cirka 500 handskrifter tillgängliga och fler samlingar planeras bli fritt tillgängliga framöver. För släktforskare kan det innebära ökade möjligheter att hitta information i tidigare svåråtkomliga källor.