Gustav Vasa – landsfader och anfader

1544 gjorde han Sverige ärftligt bland sina barn, barnbarn osv.
Så är det fortfarande.
Gustav Vasa på Nordiska museet
Gustav Vasa på Nordiska museet (foto: Christer Gustavsson)

Är du ättling till Kung Göstaff?

När jag började släktforska och gick på ÖGF:s grundkurs råkade jag greppa en bok på bibliotek som gjorde att mitt intresse växte. Jag hade fått en liten lapp av min pappa från farmor. Så här dryga 35 år senare så minns jag att två namn stack ut, en livgrenadjär Frimodig som satt i fransk fångenskap och farmors mamma som hette Wetterström. I Svenska ättartal från 1893 beskrevs släkten Wetterström och en fotnot dök upp för Elisabet Christina Stråle om hennes släktskap med Gustav Vasa.

Många andra med mig har fått reda på att man ska vara ättling till Gustav Vasa utan egentligen veta om det är sant eller hur släktskapet ser ut. Personligen har jag kommit fram till Brita Rutencrantz men är inte riktigt rett ut leden mellan henne och Gustav Vasas dotter Sofia. Detta trots Hans Gillingstams doktorsavhandling ”Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden: släkthistoriska studier” (1953). Nu ser jag fram mot Per Anderssons tolkning av källmaterialet i hans bokverk med ca 250.000 ättlingar till Gustav Vasa.

Per Andersson har under många år kartlagt denna Sveriges kungasläkt. Antalet dokumenterade släktmedlemmar uppgår till drygt 250 000 (inklusive ingifta och motsvarande), varav närmare 75 procent alltjämt är i livet. Sveriges samtliga monarker därefter är hans efterkommande, alla biologiska ättlingar utom adopterade Carl XIV Johan och ingifta Fredrik I och Oscar I. Carl XVI Gustaf härstammar från Gustav Vasa på 91 olika sätt. Släkten har stor geografisk spridning både i Sverige och utomlands, naturligt nog särskilt till angränsande nordiska och närliggande västeuropeiska länder, men ättlingar återfinns även i övriga världsdelar.

Familjen

Gustav I hade 11 barn, ett med första frun med hertiginnan Catharina von Sachsen-Lauenburg, sedan 10 med Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) men inget med den tredje frun, andra hustruns systerdotter, Catharina Gustafsdotter (Stenbock). De svenska ättlingarna härstammar från fyra av barnen och, i ett mindre antal, till Carl IX. De utgår från åtta furstliga frillobarn, som alla inlemmades i den svenska adeln:

  • Erik XIV:s döttrar Virginia (Hand) och Constantia (Frankelin)
  • Johan III:s dotter Sofia (De la Gardie)
  • hertig Magnus döttrar Lucretia (Warnstedt) och Helena (Yxkull)
  • Sofias son hertig Gustaf von Sachsen-Lauenburgs söner Magnus och Gustaf Rutencrantz
  • Carl IX:s son Gustaf II Adolfs son greve Gustaf Gustafsson af Wasaborg.

Bland alla frillobarn fanns också fyra kungasöner, förutom ovan nämnde också de tre ogifta och barnlösa:

  • Johan III:s Julius Johansson Gyllenhielm
  • Carl IX:s friherre Carl Carlsson Gyllenhielm
  • Carl X Gustafs greve Gustaf Carlsson

Uppgifter förekommer om ytterligare en dotter till Erik XIV, Margareta, men Per menar att det saknas övertygande bevisning i bevarade källor.

Bokverket

Per har skickat ut släktuppgifter till alla släktfamiljer för att ge möjlighet till korrigeringar och kompletteringar. Som exempel på innehållet kan jag visa min förkortade anlinje till Gustav I.

vasa.JPG

Per Andersson har gett ut ett stort antal släkthistoriska böcker samtidigt som han har varit verksam inom utbildningsvärlden. Ett 10-tal finns i mina bokhyllor. Förutom den troligen mest kända ”Långarydssläkten” (1998) kan jag nämna två kuriosa exempel som ”Mjölbys gatunamn genom tiderna ” (1999) och ”Mjölbys studenter 1962-199” (1991).

Om du vill försäkra dig om ett eget ex av bokverket Sveriges kungasläkt så bör du göra en förhandsbeställning.

Du kan läsa mer på Pers webb och i ett kommande nummer av Diskulogen.