Lantmäteriets historiska kartor

Föredrag från 28 oktober 2021 av Ingrid Belfrage från Gävle med rötter lite varstans, omgjort som artikel.

Lantmäteriet
Guldgruvor för släktforskare
Kartor från 1628 och handlingar tillgängliga via Internet!
Skandinavienkarta från 1680
Skandinavienkarta från 1680

Lantmäteriets historiska kartor presenteras i ett föredrag från 2021-10-28

Min väg in i lantmäteriets historiska kartor har gått via lagaskifteshandlingarna som främst beskriver landsbygden från 1820-talet när lagaskifteslagen kom och fram till 1920-talet. Många av mina anfäder finns som de flesta andras på landsbygden och det är få undantag som flyttat till de större städerna. Både på min fars och min mors sida har jag släktingar som emigrerat till Nordamerika. En del av deras ättlingar har jag haft förmånen att träffa. En av ättlingarna överraskade oss här i september och kom på besök. Mitt letande bland alla handlingarna hos lantmäteriet visade sig vara värdefulla vid besöket. Jag återkommer till det senare.

10_Lantmäteriet.png
En av världens största kartskatter. I lantmäteriets digitala arkiv finns mer än en miljon historiska kartor och de sträcker sig så långt bak i tiden som 1628. Över en miljon historiska kartor och till dom finns ett stort antal handlingar. Var ska man börja? Här är internetadressen till lantmäteriet där de historiska kartorna finns. Det är mycket riktigt självservice. Bara in och söka. För en tid sedan gjorde lantmäteriet om tjänsten och både den nya och den tidigare finns kvar på deras hemsida. Jag vet inte hur länge båda finns kvar men det tog inte lång stund att bekanta sig med den nya.

Både den äldre versionen och den nya finns tillgänglig via lantmäteriets länk ovan.
Detta är nytt i Historiska kartor
De förändringar som har gjorts i tjänsten förenklar sökning och presentation av akter.

Kartsökning
Nu går det att söka på större områden när du söker i kartan. Du kan inte söka på områden som är för stora, när området är för stort visas det i kartbilden. Pröva dej fram
Uppdelning mellan översiktliga och detaljerade kartor.
Tidigare har du behövt välja mellan lantmäteriets fyra arkiv för att söka efter kartor och akter. Nu kan du välja om du vill hitta översiktliga kartor i mindre skalor som 1:20 000 till 1:100 000 från Lantmäteristyrelsens arkiv och Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK). Om du vill hitta detaljerade kartor i större skalor som 1:4 000 eller 1:2 000 är det akter från Lantmäterimyndigheternas arkiv och Lantmäteristyrelsens arkiv, här hittar du även våra Djurgårdskartor.

Sortering av resultat
Du kan välja att sortera ditt resultat genom att klicka på rubrik-knapparna.

Filtrering av resultat
Du kan välja att filtrera ditt sökresultat i förvalda fält som visas när du expanderar filtersökning. Du kan exempelvis välja att endast se akter från ett av våra arkiv, eller från vissa årtal. Du kan även välja att endast se de sökresultat vars beskrivning eller beteckning innehåller ett visst ord eller ortnamn.
När du har sökt efter Översiktliga kartor kan du till exempel använda filtret för att hitta samtliga sökresultat innehållande Generalstabskartan eller Gävle.
Om du har sökt efter Detaljerade kartor kan du använda filtret för att hitta exempelvis samtliga sökresultat innehållande Laga Skifte.

Ladda ner högupplöst bild direkt
När du har öppnat en akt så kan du ladda ner den sida som du tittar på som en TIFF-fil, istället för som tidigare beställa till e-postadress. Det går också att läsa ner en hel akt som Tiff-fil. Den här funktionen är jag väldigt glad över att den kommit. Nu behöver man inte betala för att beställa en kartbild med hög upplösning. Det kostade tidigare en hel del. En storskifteskarta kunde kosta flera hundra! Vissa förrättningar kan ju blir stora kartbilder liknande de man hade i skolan som hämtades ner från salens tak. Vill man trycka kartbilder i en bok/ett dokument så får man alltid frågan om högupplösta bilder!!

Upphovsrätt
Kartor i Lantmäteriets historiska kartarkiv som är äldre än 70 år omfattas inte av upphovsrätten likt 'nutida kartor'. Detta innebär att du är fri att använda dessa hur du vill, det vill säga du kan publicera dem eller sprida dem vidare även i digital form om så önskas.
I de historiska kartserierna, Generalstabskartan (1827-1971) och Ekonomiska kartan (1935-1978), har alla ingående kartblad ännu inte uppnått 70 års ålder. Lantmäteriet har ändå valt att avstå upphovsrätten till de blad som är yngre än 70 år, vilket innebär att dessa kartserier i sin helhet kan betraktas som upphovsrättsfria.
Vid publicering eller spridning vill vi gärna att bildens ursprung anges, t.ex. med texten Karta ur Lantmäteriets historiska kartarkiv. Om du publicerar flera olika historiska kartutsnitt i en bok så räcker det i så fall med att ursprungsangivelsen anges en gång, t.ex. i anslutning till en bildförteckning i boken.

Kartor över Finland
På den här webbadressen finns information samlad.
https://www.maanmittauslaitos.fi/sv/suomenvanhatkartat

 

20_Historiskakartor.png

Det här är menyn man kommer till och på bilden finns beskrivning till varje sökvä g.

  • Sök via karta
  • Sök översiktliga kartor
  • Sök detaljerade kartor

https://historiskakartor.lantmateriet.se/

30_Sökviakarta_b.png

Enklaste sättet att söka men det ger inte lika många och exakta träffar som vid sökning via register. Sökmetoden försöker hitta både översiktliga och detaljerade kartor med akter över det valda området. Så länge området är för stort visas en varningstext då är det bara att zooma vidare.
Klicka på kartan och sök upp det område som du är intresserad av. Det kan bli ett stort antal svar i det alfabetiska registret som visas på höger sida på skärmen.

 

40_Sököversiktligakartor_b.png

Här ingår exempelvis ekonomiska kartan, läns- och landskapskartor i mindre skalor som 1:20 000 eller 1:100 000. Materialet hämtas från Lantmäteristyrelsens arkiv samt Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK). Från Lantmäteristyrelsens arkiv visas endast material inhämtat före år 1928. Från Rikets allmänna kartverks arkiv ser man kartor som sträcker sig fram till 1970-talet. I RAK-arkivet finns Ekonomiska kartan, Generalstabskartan och den s.k. Häradsekonomiska kartan; tre stora kartserier som beskriver topografi, ekonomi, bebyggelse och kommunikationer under 1800-1900-talet. Kartorna är i skala 1:10 000 och mindre.

Här får du välja "Geografiskt område"; hela riket eller respektive län.
Sökning på hela riket ger 290 träffar. Från 1500-talet och framåt.
Här finns bl.a. en karta från 1626 över delar av Norge och Sverige. En brittisk atlas finns från 1680 som visar Sverige Norge Danmark mm.
En sökning på Gävleborgs län ger hela 1079 träffar.
Exempel som sätter fantasin i rörelse är t ex En del av Hälsinglands skärgård från 1698. Väg från Söderhamn till Svegs socken i Jämtlands län gästgivar- och postgårdar utmärkta 1731.
Sökning på Jämtlands län ger 1012 träffar och av dem är 948 ekonomiska kartan mellan 1958 – 1980. Generalstabskartorna är tryckta mellan 1907 – 1938 (16 st).

 

50_Sökdetaljeradekartor_b.png

En sökning på Skogs socken i Hälsingland och lantmätare Hartman ger åtta träffar mellan 1859 till 1873. För den som är intresserad av familjen Hartman och dess öden kan man här följa hans arbete i Skog. Claes Robert Hartman var son till Gästriklands mest kände botaniker Robert Hartman.

 

60_Validetaljeradkartor.png

Ett oändligt antal sökvägar att välja mellan.

 

70_ExempelpåUrval.png
Exempel på urval. Sökning på socknen Sveg och åtgärden avvittring i detaljerade kartor ger ovanstående svar. Till den första akten finns 10 kartor. Alla fyra akterna innehåller enbart kartor.

 

75_Arkivesomingår.png
Nu går vi över till arkiven och fördjupar oss lite kring dem. Jag vill poängtera att det gäller att läsa på lite för att få bästa behållningen. Men att söka på olika sätt ger fördjupad kunskap och förståelse kring de olika arkiven.

1. Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK)

I RAK-arkivet finns Ekonomiska kartan, Generalstabskartan och den s.k. Häradsekonomiska kartan; tre stora kartserier som beskriver topografi, ekonomi, bebyggelse och kommunikationer under 1800-1900-talet. Kartorna är i skala 1:10 000 och mindre.

Ekonomiska kartan (1935-1978) var registerkarta och redovisar fastigheterna och registerbeteckningarna. Bostadsbyggnader, tomt och trädgård, odlingsområden samt fornminnen och ett stort antal ortnamn redovisas. Skalan 1:10 000, utom i Norrlands inland, där skalan är 1:20 000.

Generalstabskartan (1827–1971) beskriver naturlandskapet inklusive höjdförhållanden, kommunikationer, bebyggelse och översiktlig markanvändning. Skalan är 1:100 000 i Södra verket och i 1:200 000 i Norra verket.

Häradsekonomiska kartan (1859-1934) baserades på laga skifteskartor och beskriver markanvändning, vegetation, bebyggelse, kommunikationer och gränser. Den omfattar dock inte hela Sverige utan bara delar av Götaland och Svealand (helt i 13 län) samt ett antal blad i Norrbottens län. Skalan är 1:20 000 i den södra delen av landet och 1:50 000 i Norrbotten. Finansierades av landstingen (numera regioner).

2. Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS)

I LMS-arkivet finns material från år 1628 och ända in på 1900-talet.
Här finns vägkartor, läns- och landskapskartor, generalkartor, sockenkartor, stadskartor, geometriska jordeböcker samt renovationer, handritade kopior, av lantmäteriets storskifteskartor och en del annat förrättningsmaterial. Kartorna är i regel i skala 1:5 000 och större.


Geometriska jordeböcker
De geometriska jordeböckerna (1630-1650) innehåller de äldsta storskaliga kartorna vi har i vårt land. En huvuduppgift för Lantmäteriet efter bildandet 1628 var kartläggning av byar och hemman och deras ägor. Det var framförallt krono- och skattehemman som var intressanta.
Man upprättade kartor över åker och äng och redogjorde för avkastning och andra förhållanden av ekonomisk natur. Om avsikten från början var att kartorna skulle läggas till grund för beskattning är oklart. De kan under alla förhållanden betraktas som föregångare till vår tids ekonomiska kartor. Kartorna förekommer ojämnt över landet. De är samlade socken- och häradsvis i stora volymer. De geometriska jordeböckerna ska inte sammanblandas med kronans ordinarie jordeböcker som ju var liggare över jordegendomar med uppgifter om deras kamerala förhållanden. Kronans jordeböcker kan sägas vara det första fastighetsregistret och de geometriska jordeböckerna de första registerkartorna.
Från perioden 1630 till 1650 finns ett sextiotal volymer. Skalan är vanligen 1:5000.

I Lantmäteristyrelsens kartarkiv finns även ett hundratal volymer med kartor från 1600-talets senare hälft och en bit in på 1700-talet som benämns geometriska jordeböcker. De är upprättade i skiftande skalor, men flertalet är storskaliga. Det är hemmanskartor som till stor del kommit till vid vanliga skattläggningar, militieskartläggningar för indelningsverkets genomförande eller rannsakningar angående byteshemman i samband med reduktionen.
Se även Riksarkivet Äldre geometriska kartor.
 

Skifteskartor (1750 – 1927)
Här återfinner du material som under cirka 350 år samlats i Lantmäteristyrelsens kartarkiv. Här finns bl a storskiftes- och laga skifteskartor.
Med skifteskartor avses här bl.a. storskiftes-, enskiftes- och laga skifteskartor. De äldsta handritade kartorna framställdes var och en endast i ett exemplar.
I och med att Lantmäteriet inrättade regionala kontor ändrades instruktionen, så att lantmätaren, från den grund- eller konceptkarta han upprättat, var skyldig att göra en renritning - en så kallad renovation.

Renritningen skulle levereras till centralkontoret i Stockholm för granskning. De flesta förrättningsakter/kartor producerades i tre exemplar. Det första exemplaret kom att förvaras vid den regionala myndigheten under begreppet koncept. Det andra exemplaret stannade hos sakägare/byalaget och det tredje exemplaret - renovationen - översändes till den centrala myndigheten i Stockholm för granskning. Renovationsplikten tunnades successivt ut och försvann formellt en bit in på 1900-talet. Renovationsexemplaren förvaras idag i Lantmäteristyrelsens kartarkiv hos Lantmäteriet.

Kartskalorna var vanligtvis 1:4 000 för inägorna (åker- och ängsmarken) och 1:8 000 för utägorna (skogsmarken).
 

Läns och landskapskartor (1745 – 1843)
En mängd geografiska kartor över socknar, härader, landskap och län hade under 1600-talets livliga kartografiska verksamhet kommit in till lantmäterikontoret.
På grundval av det materialet hade t.ex. lantmäteridirektören Gripenhielm utarbetat sin generalkarta över Sverige (1688). Generalkartan 1706 är också resultat av lantmäteriets tidiga geografiska verksamhet.

Lantmätarna skickade in dessa arbeten till lantmäterikontoret där de transformerades till mindre skala. Resultatet blev provinskartor över nästan alla svenska landskap. De flesta saknar upphovsman. Om alla är från 1600-talet är ovisst. En del är förmodligen sammanställda under de första åren av 1700-talet. Gripenhielms ansökan till regeringen 1689, om tillstånd att trycka de upprättade provinskartorna avslogs. I 1725 års instruktion betonades åter sekretessen beträffande landkartorna.

Vad gällde sjökartor hade däremot de praktiska behoven för sjöfarten tvingat fram utgivning. En ny sjöatlas utarbetades och publicerades 1738. Samtidigt med det arbetet aktualiserades frågan om publicering av också landkartor. Lantmäteriets anhållan till riksdagen tillstyrktes. År 1735 fick lantmäteriet privilegium att ge ut geografiska kartor.

Ett koppartryckeri upprättades vid lantmäterikontoret för ändamålet. Ingenjören och gravören Georg Biurman blev föreståndare. Flera landskapskartor och en Mälarkarta framställdes, men det dåliga intresset från allmänhetens sida liksom från regeringen gjorde att man fick ekonomiska problem. Verksamheten lades ned. Under Biurmans ledning fortsatte en halvofficiell utgivning som dock avstannade vid hans död 1755.

Trots detta blev under de följande åren flera provinskartor utförda, graverade och tryckta för publicering i lantmäterikontoret och publicerade i dess namn. De kartor som trycktes och gavs ut i lantmäterikontorets egen regi finns samlade i en bunden volym med titeln 'Af Kongl. Generallandtmätericontoret utgifna kartor'.
 

Sockenkartor (1845 – 1859) publicerade men finns flera!
I Lantmäteristyrelsens kartarkiv finns det en mängd sockenkartor från skilda tidsperioder. Det är framförallt två perioder som utmärker sig. Den första perioden sträcker sig från slutet av 1600-talet till de första decennierna på 1700-talet. Den andra perioden, som vi har valt att publicera, löper från 1845 till 1859 då ett enhetligt sockenmaterial växte fram i ett Sockenkarteverk inom Lantmäteristyrelsen.
Den direkta bakgrunden till detta arbete står att finna i behovet av en mer utförlig statistisk kunskap om Sverige och frågan behandlades vid riksdagarna 1815 och 1823.

Samtidigt som stadgan om laga skifte beslutades 1827 utfärdades också en ny lantmäteriinstruktion. I den fastställdes organisationen och lantmätarnas uppgifter och åligganden på olika tjänster. Dessutom togs bestämmelser in om upprättandet av geografiska sockenkartor. Samma år utarbetades en modell för sockenkartor och formulär till beskrivning, som dock fastställdes först 1845, då arbetet också påbörjades. Arbetet utfördes i Sockenkarteverket som var en enhet under Lantmäteristyrelsen.
Sockenkartornas ändamål angavs vara att skaffa upplysningar om landet inte bara i statistiskt, utan även geografiskt och ekonomiskt avseende. En del av beskrivningen skulle bestå av en tabell med kolumner för bl.a. skatter, kostnader för rustning, fattigförsörjning, postföring och väghållning, antalet åbor på ett hemman, mantal, hemmanets s.k. natur (krono- skatte- respektive frälse), kvarnar, sågar, bruk och andra inrättningar.

Beskrivningen skulle också redogöra för socknens allmänna geografiska förhållanden, för folkmängden och dess förändringar, för vad som var utmärkande för klädedräkten, för hur man bodde, för seder och bruk, för huvud- och binäringar, hur det var ordnat med skolor och fattigförsörjning, för sockenmagasin och mycket annat. Fornminnen och naturminnesmärken liksom vad som berättades om märkliga personer och händelser skulle noteras. Dessutom skulle en beskrivning göras av kyrkan, märkliga gravar och gravstenar m.m.

Arbetet med sockenkartorna pågick i 14 år. Mer och mer av lantmäteriets resurser hade kommit att tas i anspråk för skiftesverket. Det ledde till att Sockenkarteverket 1859 skildes från lantmäteriet. Rikets ekonomiska kartverk inrättades i stället dit kartorna överlämnades. De flyttades dock senare tillbaka till lantmäteristyrelsens arkiv.

I arkivet finns 272 kartor och 244 beskrivningar. Samlingen har ojämn täckning över landet. Stockholms län, som har flest, har 50 kartor medan t.ex. Södermanlands län endast har en. Förutom de kartor som upprättades inom ramen för sockenkarteverket, har här tagits med även ett antal sockenkartor som upprättats årtiondena före 1845. Dessa saknar beskrivning men har upprättats med ungefär samma manér som karteringarna under den egentliga sockenkartläggningen.

Stadskartor (1630-tal – 1974)
Uppmätningen av städerna påbörjades redan under tidigt 1600-tal. Mätningarna gällde både nya stadsanläggningar och omreglering av de gamla städerna. Karteringen av städerna intensifierades under vissa perioder ofta i anslutning till olika förordningar som t.ex. brandförsäkringar och stadsplaneläggning.
Förutom stadskartor ur Lantmäteristyrelsens kartarkiv har även tre atlasverk av tre olika kartografer medtagits - Wiblingen, Werming samt Ljunggren. Det handritade kartmaterialet är av Fredrik Adolf Wiblingen, som år 1784 blev antagen till Lantmäteriet, varifrån han begärde avsked 1790. Han öppnade två år senare ett 'kartkopie- och renritningskontor' på Tjärhovsgatan i Stockholm. Fram till sin död 1805 kom han här att på beställning åt statliga verk och enskilda förfärdiga kartor. Han var särskilt verksam de sista åren av 1700-talet. Idag kan hans handritade kartor främst återfinnas i Krigsarkivet och Uppsala Universitetsbibliotek samt på Kungl. Biblioteket. De kartor som återfinns i Historiska Kartor återger endast det material som finns på Krigsarkivet.
Efter Wiblingens död försökte krigsrådet Carl Peter Hagström överta hans privilegium. Hagström hade parallellt med Wiblingen under 1800-talets första år kopierat stadskartor. Huvuddelen av Hagströms kartor finns idag i Kungl. Biblioteket och Uppsala Universitetsbibliotek. Vid samma tid hade ingenjören vid Lantmäteriet, Nils Gustaf Werming, påbörjat arbetet med att komplettera Samuel Gustaf Hermelins atlasverk över Sverige med en rad stadsplaner. Under Historiska Kartor kan du återfinna de flesta av dessa 51 blad.
Den sista kartserien som finns representerad är förfärdigad av ingenjören vid Lantmäteriet, Erik Gustaf Ljunggren. I samband med en utredning i mitten av 1850-talet (Kommittén för undersökning af grunderna till städernas beskattning) fick Ljunggren möjlighet att publicera 'Atlas öfver Sveriges städer med deras ägor', i skalan 1:20 000. Ljunggren blev 1859 styresman för det då nyligen inrättade Rikets ekonomiska kartverk. Där kunde han fortsätta sin tematiska utgivning - främst med den så kallade 'häradsekonomiska kartan'.
 

Vägkartor (1731 – 1742)
Redan i 1643 års instruktion för den geografiska kartläggningen var vägar en viktig detalj. För samfärdsel och postgång liksom för militära behov var det angeläget att veta vägarnas sträckning och längd, liksom placeringen av skjutshåll och gästgiverier.
Under senare delen av 1600-talet upprättades en del vägkartor för län och härader som förutom landsvägarna också redovisade städer, kyrkor, säterier, post- och gästgivargårdar, byar och hemman längs vägarna.

Från 1700-talets början finns en del vägkartor som upprättats i samband med att nya postvägar kom till. År 1730 ålades lantmäteriet, på kunglig befallning, att utarbeta nya kartor över allmänna lands- och postvägar i Sverige och Finland. Kartorna skulle skickas in till Kungl. Maj:t. De följande åren upprättades sådana kartor för 17 län. Kartorna renritades i det centrala lantmäterikontoret åren 1735-1742, där de fortfarande förvaras inbundna i en volym: 'Chartebok öfwer Landswägarna uti Swea och Göta Riken förfärdigad wid Kongl. Lantmätericontoiret'.

3. Lantmäteriets arkiv

Lantmäteriets arkiv är här ett virtuellt arkiv som innefattar både de kommunala lantmäterimyndigheternas och Lantmäteriets förrätningsarkiv.
Här finns kartor från storskiftet (1750-1827), laga skiftet år (1828-1927) och många andra förrättningar. Vanliga kartskalor i det historiska materialet är 1:4 000 och 1:8 000, medan skalan i det modernare materialet varierar mer beroende av förrättningsform.
I förrättningsarkiven förvaras också detaljplaner och andra bestämmelser som bl.a. visar hur den framtida markanvändningen planeras.

Förrättningsakter i Arken
Förrättningsakten innehåller den juridiskt gällande dokumentationen av en lantmäteriförrättning. Här finner man t.ex. besluten som visar var gränserna går och vilka rättigheter som hö r till fastigheten.
Alla förändringar i en fastighet sker genom en lantmäteriförrättning. Resultatet av förrättningen dokumenteras på karta och/eller i handlingar och arkiveras för all framtid i en förrättningsakt. Alla förrättningar som har genomförts i landets fastigheter alltsedan mitten på 1700-talet har arkiverats länsvis hos Lantmäteriet.

Både historisk och nutida information
Förrättningsakterna innehåller information som beskriver fastighetsindelningens beskaffenhet, både den historiska och den nu gällande. Här redovisas alla de beslut som tagits om ny- och ombildningar av fastigheter och upplåtelser av olika rättigheter. Förrättningsakterna innehåller både kartor och tillhörande beskrivningar samt protokoll som berättar om hur förrättningarna genomfördes. Här finns den fullständiga informationen som kompletterar uppgifterna i Fastighetsregistret, till exempel om servitut och gränser.

Tre miljoner akter i digitalt arkiv
Lantmäteriets arkiv omfattar idag cirka 3 miljoner akter och dessa är juridiskt gällande dokument över fastighetsindelningen i landet. Lantmäteriet har ett ansvar för att kartorna och handlingarna bevaras. Lantmäteriet har skannat samtliga akter, som tidigare förvarades på respektive länsmyndighet, för att minska slitaget på akterna. Digitaliseringen är samtidigt ett led i att förkorta handläggningstiderna vid förrättningarna. Det analoga materialet har flyttats över till Landsarkivet i Härnösand för förvaring.
Såväl Lantmäteriet som det flesta kommunala lantmäterimyndigheterna lagrar sina förrättningsakter i Arken.
Via tjänsten Min fastighet kan du som står som ägare till en fastighet se de akter i Arken som är kopplade till din fastighet. Det går också bra att kontakta vårt Kundcenter.
 

Planer och bestämmelser
I Lantmäteriets förrättningsarkiv förvaras kopior av detaljplaner och andra markreglerade bestämmelser.

4. Djurgårdskartor

Kungliga Djurgården i Stockholm har en mycket lång och väldokumenterad historia.
I arkivet som heter Djurgårdskartorna hittar du ett urval av de mest intressanta kartorna från Kungliga Djurgårdens förvaltning från 1630-talet fram till 1930-talet.
Kartorna har skannats i samarbete med Lantmäteriet och ger såväl forskare som historiskt nyfikna personer möjlighet att studera hur Djurgården har förändrats.

 

80_Detaljeradekartor.png

Storskiftet var i Sverige (med Finland) ett av regeringen understött ägoskifte av mark inom landsbygdens byar beslutad 1749, och den första större jordreformen i riket, där tegar slogs samman så att varje bonde fick ett fåtal sammanhängande åkrar.
Bakgrunden var en rapport av Jacob Faggot till Vetenskapsakademien 1741 där han föreslog en ägoskiftesreform. 1749 infördes ett stadgande om reformen i lantmäteristadgan och 1757 utfärdades en förordning om hur det skulle gå till. Storskifte krävde att alla markägare var överens om att skifte skulle ske. 1762 uppsattes ett mål på högst fyra skiften åker och fyra skiften äng per gård. Dessa mål uppnåddes ytterst sällan vid ägoskiften. Från 1783 gavs även bönder rätt att begära att få sina ägor utbrutna ur den övriga byns utan övriga bönders medgivande.

Avsikten var att öka produktiviteten genom att varje gård fick färre men större tegar och därigenom öka jordbrukets avkastning. Genomförandet av reformen gick långsamt, och för att skynda på beslöts om enskifte 1807 och laga skifte 1827. En storskiftesreglering genomfördes på slutet av 1800-talet eller under 1900-talets första årtionde i Storfurstendömet Finland, där inget enskifte hunnit genomföras före utbrottet av Finska kriget , och som sedan inte omfattats av det laga skiftet.
Innan dess hade teg- eller solskiftet gällt, vilket innebar att varje gård skulle ha var sin andel av likvärdig kvalitet i byns samtliga åkergärden och ängsmarker. Det handlade om rättvisa och riskspridning. Olika gärden kunde vara mer eller mindre bördiga, torra, svårplöjda mm. Resultatet blev oftast långsmala åkertegar med relativt liten area och att de enskilda brukarna ofta måste förflytta sig långa sträckor för att kunna utnyttja alla sina åkerremsor i de olika gärdena.

De många bevarade storskifteskartorna (cirka 40 000 stycken) visar att reformen ledde till en minskning av antalet åkertegar, men inte alls i den omfattning som reformivrarna hade hoppats. Så småningom ledde det till att storskiftet bara blev den första av flera skiftesreformer. Det följdes av enskiftet som genomfördes från 1803, det laga skiftet från 1827 (i Sverige) och nyskifte från 1917 (i Finland ).

Enskiftet var en jordreform som genomfördes i Skåne från slutet av 1700-talet och under 1800-talets första decennier. Under skiftet slogs tegar samman så att varje bonde fick ett fåtal sammanhängande åkrar. Det följde på storskiftet och var betydligt mera radikalt. Rutger Macklean brukar nämnas som enskiftets upphovsman.
Enskifte förordnades för Skaraborgs län 1804 och för Sverige (med Finland) i sin helhet år 1807. I dessa delar av Sverige var landskapet mer differentierat och enskiftet betydligt svårare att genomföra beroende på bruten terräng och ojämn jordkvalitet. Så genomfördes till exempel endast 185 enskiftesförrättningar i hela Östergötland.

 

90_VadärLagaskifte.png

Laga skifte i Sverige beslutades år 1827 och principerna i skiftesstadgan gällde till 1928. I vissa delar reviderades stadgan 1866, men ersattes av 1926 års lag om delning av jord som trädde i kraft den 1 januari 1928.
Syftet var att slutföra de jordreformer som påbörjats med storskiftet och enskiftet på 1700-talet. Det räckte att en bonde, eller snarare besutten delägare i byn begärde laga skifte för att ansökan om skifte skulle vara giltig, ett så kallat absolut skiftesvitsord. Laga skifte var inte lika genomgripande som enskifte, men betydligt mer långtgående än storskiftet. Till skillnad från storskiftet omfattade det även utägomark, och där gårdslägena blivit kvar orubbade, flyttade man ut gårdstomter till nya tomtlägen, om så behövdes.

I mindre produktiva områden fick ofta gårdarna ett stycke åkerjord och ett stycke skog.

Enligt solskiftet som gällde i stora delar av Sverige hade varje bonde i byn en del, teg, i varje åkerstycke. På så sätt hade var och en del i den bättre jorden såväl som i den sämre. Bredden på tegen motsvarade bondens andel i byn, som i sin tur också manifesterades i tomtens bredd längs bygatan. Bytomtens läge markerade också medsols vilken lott gården hade rätt till. Därav uttrycket "tomt är tegs moder". Tegarna var normalt smala och kunde inte brukas var för sig. Allt brukande måste därför ske gemensamt och man måste i huvudsak enas om vad man skulle odla.

Skiftet gjorde att bönderna inte längre var beroende av varandra på samma sätt som de varit tidigare i byarna. Man behövde inte heller längre gå över någon annans åker för att komma till sin egen och många vågade nu testa nya grödor. Många av bönderna blev tvungna eller valde att flytta från byn eller fick ta tjänst som dräng eller piga åt någon bättre bemedlad bonde.
Delar av Sverige skiftades aldrig, särskilt i Dalarna .
En följd av lagaskiftet var reglering av torpen som kom på nya ägares mark ibland.

Laga skifte innebar att varje bondes andel samlades och lades ut på, i idealfallet, en plats. Den som fick sin andel i den sämre jorden fick då i motsvarande grad mer mark och vice versa. Det samlade värdet av hemmanet före och efter skiftet skulle vara lika. Man flyttade också ut tomten och byggnaderna till den egna marken, vilket innebar att byn mer eller mindre splittrades. Odlingsarbetet blev effektivare och varje gård producerade mer. Att gårdarna började producera mer berodde också på att det blev allt vanligare med bättre redskap av järn .
Laga skifte genomfördes i stort sett i hela landet. Dalarna är ett undantag.

 

100_NågraTips.png
Varje gång man gör ett kartsök på Historiska kartor så är en av de översta sökträffarna Alfabetiska registret. Genom att klicka på det så kommer en förteckning över akter från den byn/området ända från de första skiftena under 1700-talet fram till 1980-talet. I samma sökträff ligger också akter från andra byar i samma socken. Vet man fastighetsbeteckningen så ser man vilka akter som är intressanta.

Avstyckningar och torpkontrakt
Här finns alla förrättningar med och utan kartor som Lantmäteriet gjort i byn. Efter 1926 kan det vara sammanslagningar, ägoutbyten, vägförrättningar, inlösen av torp, fastighetsregleringar, avsöndringar/avstyckningar, reglering av oskiftad mark och utplånande av samfälld mark. Missa inte inställda eller vägrade förrättningar!
Eftersom det rör sig om så sena förrättningar kan det tyckas ointressant. Men det är fel för här finns även kopior av äldre handlingar som inte finns på Historiska kartor. Det är bilagorna som är det intressanta. Där kan det dyka upp gamla köpekontrakt och torpkontrakt från 1800-talet.
Vägförrättningarna som ofta gjordes under 1930–50-talen berättar mycket om byn. Hur vägarna var och hur bönderna trätte om grindar. Under 1930–40-talen när dagsverkstorpen avvecklades finns det mycket inlösningsakter.

Tips om länk som på ett mycket konkret sätt berättar vad som kan berika släktforskningen. Den berättar om det vad en släktforskare har hittat kring sin släkts historia via alfabetiska registret.
 

Fakta: Alfabetiska registret
Fortsättning på de icke sekretessbelagda akterna från 1600-talet fram till 1926.
Alfabetiska registret syns på sökträffarna på ”Historiska kartor” .
Visar akter från en viss by fram till 1980-talet.
Även förrättningar utan tillhörande kartor finns med.
Torpkontrakt, sammanslagningar, ägoutbyten, vägförrättningar, inlösen
av torp, fastighetsregleringar, avsöndringar/avstyckningar, reglering av oskiftad mark och utplånande av samfälld mark.
Missa inte inställda eller vägrade förrättningar!

Där inte Alfabetiska registret finns, används istället Kronologiska registret.
Publicerad i Släkthistoria 9/2018


Andra källor kommer med några exempel längre ned.
Lagaskiftet och regleringen av torpen därefter hänvisar ofta till samma förteckningar som gjorts vid lagaskiftet. Därför bör man jobba med dem samtidigt.
 

110_LärKännaområdet.png

Allt eftersom man arbetar med sin släktforskning och trädet växer ökar behovet av kunskap kring både geografi och historia kring platser.
Dagens kartor och indelningar har genom historien förändrats och då kan man hitta värdefulla ingångar hos släktforskarföreningar och andra t ex hembygdförningar och här är två exempel som för min del har hjälpt mej att förstå mera. Information finns också på Sveriges släktforskar förbunds hemsida med olika indelningar historiskt.

 

115_SocknarnaGästrikland.png

Vad heter och var ligger socknen?
Ofta överensstämmer namn på socken med nuvarande namn på församling, så prova dig fram när du letar bland kartorna hos lantmäteriet men det kan finnas bra beskrivningar hos t ex föreningar som sysslar med släktforskning!!
Det finns också t ex i släktforskningsprogrammet alla socknarna upplagda och med hänvisningar om socknen upphört eller delat på sig.
Gästriklands genealogiska förening har en fin beskrivning av socknarna i Gästrikland.
13 socknar finns det i Gästrikland. Kommunerna är Ockelbo, Hofors, Gävle och Sandviken.

Indelningar från 1600-talet och framåt

Socknar Västra delen

  • Ockelbo, (med Åmots församling utbruten 1797)
  • Järbo utbruten 1862 ur Ovansjö
  • Ovansjö (med Storviks köping utbruten 1924)
  • Hofors (utbruten 1911 ur Torsåker)
  • Torsåker

Socknar Östra delen

  • Österfärnebo
  • Hedesunda
  • Årsunda
  • Valbo
  • Hille
  • Hamrånge

Högbo socken utbrutet 1622 ur Ovansjö socken (med Sandvikens köping utbruten 1927). Socknen uppgick i Sandviken stad 1943.
Utanför socknarna och med egen jurisdiktion fanns Gävle stad med Gävle rådhusrätt och Sandvikens stad som bildades 1943.

 

120_JärvsöHbf.png
Här är ett annat exempel från hembygdsföreningen i Järvsö som på sin hemsida har en film där föreningens fina arkiv presenteras. Kan man inte besöka hembygdsgården kan man genom filmen få en väldigt god inblick i vad man kan hitta om man besöker föreningens lokaler som ligger centralt i Järvsö. För egen del fick jag fatt i Skogsfinnarna i Järvsö och Undersvik av Maud Wedin skriven 2013. Där hittade jag det jag länge sökt över de första bosättningarna på 1600-talet.

 

130_TipsDisgitalaHistoriskaKartorDIS.png

Här hos DIS finns det en kort summering av olika historiska kartor som också finns att köpa i DIS webbshop.

 

140_Elgnäs.png

Jag vill än en gång återvända till min bofasta punkt under sommarmånaderna. Genom att jag ägnat många timmar åt ett område som jag känner ganska väl så har jag lärt mej mycket kring vad som finns i lantmäteriets otroliga skatt.
Laga skiftesutredningen i Tönnånger 1863 – 1867 står det på den fina bilden som inleder utredningen.
I en bok om Tönnånger framgår tydligt att lagaskiftesutredningen som också omfattade byn Älgnäs innebar en stor förändring för byns innevånare. Lantmätare Hartman hade ett digert arbete. Det ökade mitt intresse för utredningen ytterligare.

 

150_Aktnr21-SKO-123.png

Genomgången av aktens alla sidor ger en fantastiskt bild över livet på 1860-talet i två byar.
Det här innehåller akten som man har tillgång till via internet.

I byn Tönnånger fanns 21 gårdar vid den här tiden och i grannbyn Älgnäs sju gårdar. Här fanns också ett stort antal torp som senare i en egen förrättning hanterades under 1870-talet.
Hela 8 073 olika områden, ägofigurer, graderas i det här avsnittet. Allt från gårdarnas tomter, åker, odlingsjord och skogar. Här finner man många namn som man senare hittar i yngre kartverk.
Har man tur kan man om man jämför kyrkböckernas husförhörslängder hitta förklaringar till namnen som t ex Isaksmyran. Här finns också ”Morfarsvreten” men vilken morfar som det syftar på har jag inte klarat av att lista ut.

Hävdeförteckningen innehåller sedan varje gårds nya ägor oftast sammanhållen i en del men några undantag finns. Varje gårds ägare skriver under sitt avsnitt.
I föreningarna som är 25 och som ägs i olika konstellationer finns bl a fäbodarna och det var det här avsnittet som gjorde att jag kunde hitta igen två fäbodar som så småningom övergavs. Här hade hälften av gårdarna i Tönnånger sin fäbod ”Östfäboden” och gårdarna i Älgnäs sin fäbod Näsfäboden. Till det här området skulle bonden Daniel Carlsson få flytta men han valde att emigrera och sålde till Ljusneverken. Det blev istället en änka till en landbonde som med sin son senare i början av 1880 flyttade hit och området fick ett nytt namn; Lingetorp. Idag finns bara ruiner kvar. Lingetorp övergavs i början av 1900-talet. Med hjälp av storskifteskartan har området varit möjligt att kompletteras.
Delningsbeskrivningen innehåller också för byarna de samfälligheter som man ska ha gemensamt i framtiden. Samfälligheterna var de områden som nyttjades gemensamt.

 

160_OstraRoten.png

Del av lagaskifteskartan med några av torpen och en av gårdarna som fanns i Tönnånger på 1860-talet. Kartdelen visar bl a var Båtsmannen Törnberg hade sitt soldattorp innan den flyttades. Nu måste rätt rote ta vara på soldattorpet!! Här syns också var den mindre gården subsubsubsub 4 Olof Törnell som flyttades långt söderut fanns i byn. Olof Törnell valde att emigrera 1865 med sin familjen 1865. De bosatte sig i Pilot Mound, Swede Bend, Iowa. Olofs hustru Carin Olsdotter kom från Klubbäcken i Ockelbo socken. Tack vara kartor hos lantmäteriet kunde hennes ursprung säkras. Ockelbos kyrkoböcker har brunnit. När fastigheten flyttats skulle den sedan delas i två (en av döttrarna med make fick den ena halvan) och det finns sedan en bouppteckning från 1874 när hustrun/dottern avlider. I bouppteckningen sägs det att om någon av makarna avlider ska den andre maken ärva fastigheten. Det har de tagit upp vid tinget. En intressant bouppteckning som beskriver ett välbärgat hem. Vem fick det bäst de som flyttade till Nordamerika som nybyggare eller de som genom stannade i Sverige?


En stor utredning följde 1870 när alla torp och torp reglerades efter laga skiftet. Den finns i aktnummer 21-SKO-124 och omfattar 89 sidor (handskrivet). Den nya indelningen av gårdarna innebar att torp kom att vara belägna på flera gårdars mark.

Det här är de olika avsnitten i utredningen om torpen.
Sidan

  • 3 – 19 Protokoll
  • 20 – 47 Förteckning utvisande de af Båtsmän och Torpare före laga skiftet innehavande lägenheter i Tönnångers by, Skogs socken, Södra Hälsingland och Gefleborgs län upprättad år 1870 i och för dessa lägenheters reglering, efter skiftet.
  • 48 – 51 Förteckning utvisande de af Båtsmän och Torpare före laga skiftet innehavande lägenheter i Elgnäs by, Skogs socken, Södra Hälsingland och Gefleborgs län upprättad år 1870 i och för dessa lägenheters reglering, efter skiftet.
  • 52 – 79 Beskrivning öfver de jordar, som till följe af laga skiftet blifvit åt Torpare och Båtsmän upplåtne inom Tönnångers by i Skogs socken Södra Hälsingland och Gefleborgs län upprättad år 1870.
  • 80 – 85 Beskrivning öfver de jordar, som till följe af laga skiftet blifvit åt Torpare och Båtsmän upplåtne inom Elgnäs by i Skogs socken Södra Hälsingland och Gefleborgs län upprättad år 1870.
  • 86 – 88 Arvodesräkning
  • 89 Fördelning av arvodet

 

170_Tönnånger.png

Gården ägdes av bonden Olof Törnell som valde att emigrera 1865 med sin familj. Svinhuset revs före flytten.
Tidigare bonde på gården var Olofs far som också skulle emigrera efter hustruns död i slutet av 1860-talet.
Per Holmberg från Småströmmarna köpte gården av Olof Törnell.

I Småströmmarna hade Per Holmgren redan en gård. De byggnader som flyttades till Småströmmarna byggdes sannolikt upp söder om hans gård. År 1873 genomfördes en hemmansklyvning (delningen) av Tönnånger ssss 4 och den andra delen fick nr ssssss 4. Per Holmgren sålde ssssss 4 till dottern Anna Gustafa och hennes make Per Englund för 1 500 Riksdaler. Gården har kallats Pelle på ändan. Här fanns den första skolan i Småströmmarna.

 

180_Hede.png

Detaljerade kartor.
I socknen Hede med sökning på lagfarter kommer flera lagfarter upp. Den första över Hede Kyrkby 1-34 med många kartor och maskinskrivet protokoll och många köpekontrakt!

 

190_RickeboBollnäs.png

År 1875 bodde husman Olof Olsson Norberg med sin andra hustru Anna Andersdotter i Rickebo (HFL sid 66) tillsammans med döttrarna Brita född 1833 och Karolina 1850 från det första äktenskapet. Tillsammans med Anna hade han barnen Helena född 1864, Maria 1866, Lars 1868 och Anders 1873.
I husförhörslängden står det att Olof och Anna är fattiga. Äldsta dottern Brita är sjuklig. I oktober 1875 flyttar Brita till sin yngre bror Olof I Hå. Resten av familjen flyttar till fattiggården (sida 152) den 29:e september 1875.
Vad kan orsaken vara att de lämnade Rickebo.
År 1870 upphörde järnhanteringen i Hällbo.
I lantmäteriets historiska handlingar kan man hitta en försäljning av wallvaktarbostaden Björnbacken i Rickebo vid den här tiden.
Akt 21-BOJ-AVS103

Här kan man också läsa att åren 1815 – 1818, 1824-1828 och 1854-1855 skedde flera förrättningar. Rickebo var fäbodskog som tillhörde bönderna i byn Herte. Vid den första förrättningen kom Olof Olsson Norberg till Rickebo. År 1875 säljs wallvaktarbostaden till Lars Larsson och hans hustru. I akten finns en renskrift av köpekontraktet!

 

200_Köpebrev.png
Vad hände i Rickebo där mina anfäder bodde på 1870-talet. Lantmäterihandlingen ger en förklaring och köpekontraktet är renskrivet!
Järnbrukets verksamhet i Hällbo 8 km bort lades ner 1870. Järnvägen kom till området under den här tiden. Observera att Carl Anton Rettig äger 11 öresland av 55 öresland. Han var ägare till järnbruket i Hällbo. Kilafors bruk och Tönshammars bruk var två andra.
Finns det någon koppling också till att Gävle brann i slutet av 1860-talet och många av magasinen med varor som förvarades där brann upp.

Vad betyder öresland?
Medeltida jordvärderingsenhet. Från 1635 utgjorde ett geometriskt öresland = 3 tunnland = cirka 12–15 000 m². Öreslandet beräknades efter en tunnas utsäde. Det mättes med en nio alnar lång stång till 18 stängers längd och 9 stängers bredd.
Källa: Förvaltningshistorisk ordbok

 

210_AvritningRickebo.png
Här finns både Rickebos torp och fäbod. Drängbergsbo finns också med på kartan. Flera fäbodar som jag inte kan läsa ut vilka de är. Till höger på kartan finns beskrivning av varje figur. Framtidsprojekt att lära läsa gammal skrift!
Nedan en förstoring från kartan.

 

220_Rickebotorp1671.png
I september 2021 kom en överraskning. Ett besök från USA. En ättling till Olof Norbergs äldste son Erik. Han utvandrade med hustru och två döttrar 1866 från soldattorpet i Hällbo (det fick senare namnet Rasses). Erik växte upp i Rickebo där släkten var wallvaktare redan på 1660-talet. Matts Eriksson hette den förste; född 1620-talet och troligen avliden 1673. Dottern Anna Mattsdotter, född på 1650-talet, gifte sig med Anders Bertilsson och de fick tillsammans sju barn. Sonen Per Andersson född på 1680-talet. Näste blev sonen Per Persson född 17230225 osv. Allt som allt elva generationer tillbaka.
Ett stort tack till lantmäteriet som digitaliserat och som nu bidrar till minnesvärda ögonblick.

Ingrid Belfrage nås på ingrid_rask@hotmail.com

Relaterat innehåll