Disgen som pedagogiskt hjälpmedel

Lars-Åke Stenemo skriver om hur Disgen kan användas till också annan forskning än genealogi, t.ex. fiskars släkten – matematik - teknikhistoria.
Disgen som pedagogiskt hjälpmedel
Källa: Pixabay

Disgen kan användas till också annan forskning än genalogi. Disgen är ett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel. Jag skall här visa några exempel. Viktigt att komma ihåg – alla uppgifter är sparade i en särskild datamapp och Dis faddrar kan inte hjälpa till när du använder Disgen för annat än släktforskning!

Exemplet  torskfiskar

pedagogiskt-hjalpmedel-1100.png
Bild 1. Hantering av datamappar i Disgen.

Ett exempel jag valt är ”torskfiskar” för att visa deras släktskap, latinska namn och de personer som gett de olika arterna deras speciella vetenskapliga namn.

Döpt ändras till namngavs och kommentarfältet anger zoologen som tillskrivs äran. För att undvika eventuella buggar anges jag också året i detta kommentasfält. Disgen är inställt för att kontrollera rimligheten i en mänsklig kronologi.

Skriver man ut till en rtf-fil kan arbetet hämtas och vidare bearbetas i det vanliga ordbehandlingsprogrammet. Då tar man bort det i sammanhanget märkliga ”relation”, ”barn” och ”generation”. Kanske det i en framtida version av Disgen skulle kunna bli möjligt att byta standardinställningen mot en för ämnet anpassad inställning?   

pedagogiskt-hjalpmedel-1200.png
Bild 2. Fiskars släkten, latinska namn och dess utforskare (sida utskriven som stamtavla).

Matematik

Mitt andra exempel är matematik. Varje nytt moment beskrivs som kombinationen av två andra. Tillför man uppgifter, kan detta användas för diagnostiska test och för självinstruktioner till vad man behöver repetera för att klara uppgiften.

pedagogiskt-hjalpmedel-1300.png
Bild 3. En utskrift som ”Stamträd” av matematikens samband.

 

Ett intressant register skapas i Disgen när man skriver ut “matematiksläkten” som stamtavla.

pedagogiskt-hjalpmedel-1400.png
Bild 4. Registret till ”matematiksläkten” blir ett intressant matematiskt lexikon.

Bilens teknikhistoria

Mitt tredje exempel är ”bilens teknikhistoria”. För att lösa detta funderade jag på varför man måste gå i kronologisk ordning, från ”far” till ”son”? Disgen klarar inte fler än sex ”föräldrar”, två vardera för biologiska, adoptivföräldrar och fosterföräldrar. Men Disgen kan klara att hantera hur många barn som helst. Jag har ett exempel på en man som lyckats få 22 barn med fyra fruar. Detta borde kunna utnyttjas.

Ta till exempel bilens teknikhistoria. Här följer ett exempel framställt i Disgen.

pedagogiskt-hjalpmedel-1500.png
Bild 5. En skiss över avgörande milstolpar i bilens teknikhistoria.

Disgen som tankekarta

Disgen innehåller samma möjligheter till struktur som de särskilda program som skapar tankekartor eller mindmaps. Disgen 2016 ger också möjligheten att ange samband mellan vitt skilda element i tankekartan. Finessen kallas faddrar. Genom att ange ”addition” som fadder till ”multiplikation” kan ett samband påvisas (även om just detta exempel också har andra samband). Möjligheten att infoga bilder, kommentarer, länkar och allt annat som ett program för mindmaps erbjuder finns faktiskt i Disgen 2016. Den mest påtagliga skillnaden mellan dessa program och Disgen 2016 är utskrifterna. Den grafiska utskriften klarar Disgen inte alls. Enda sättet att få med all information är via utskrift som ”stamträd”. Här finns alltså utrymme för produktutveckling om Dis ser det som intressant att utnyttja denna potential för programmet.

Disgen kan således användas till mycket. Med några små åtgärder, som för en lekman verkar enkla, skulle användarvänligheten avsevärt kunna förbättras för att lansera Disgen som ett verktyg som hjälper till att skapa struktur och hålla reda på faktauppgifter för forskning i alla möjliga ämnen.

Friskrivning

Författaren står för förslagen och tankarna i artikeln om hur Disgen kan användas och det är därmed inte en rekommendation från Föreningen DIS. Det kan finnas förslag och lösningar i artikeln som inte stöds av Disgen i framtiden.