Att välja program

Vilken leverantör av kyrkböcker ska jag välja?
Vilket program ska jag välja för min forskning?
Var får jag hjälp

Som alltid är det viktigt att välja rätt verktyg för det arbete man ska göra och de behov man har. Det vet alla hantverkare men även hobbysnickaren.

Att välja leverantör för svenska kyrkböcker 

I Sverige finns i princip tre leveranörer av webbtjänster att välja på. 

Arkiv Digital är yngst på marknaden och har funnits i drygt 10 år. "ArkivDigitals affärsidé är att med så hög kvalité som möjligt digitalisera historiskt källmaterial i original med senast tillgängliga tekniska utrustning samt sälja de digitaliserade bilderna till släktforskare, föreningar, bibliotek och andra intresserade." Den stora skillnaden mot de övriga två är att allt material är fotograferat i färg med moderna högupplösta kameror. Resultatet är färgbilder av myckert god kvalitet. Bilderna visas i en egenutvecklad programvara, AD Online, som finns för såväl PC som MAC och Ipad. Det finns begränsningar när det gäller version av operativsystem så t en titt på deras hemsida.

SVAR är en del av Riksarkivet. SVAR har utgått från mormonernas originalfilm i Salt Lake City. Kyrkböcker till omkring 1895 är i svartvitt. Yngre material har fotats i svart/vitt men skannas numera i färg. Oktober 2015 lanserade Riksarkivet en ny bildvisningsfunktion. Den nya bildvisningen fungerar på smarta telefoner, surfplattor, Mac och PC datorer utan installation av någon särskild programvara. Den nya bildvisningen kommer så småningom helt att ersätta den gamla bildvisningen (DjVu). DjVu finns tillgängligt för de vanligaste datortyperna dock ej alla versioner av operativsystem och webbläsare. DjVu fungerar inte på surfplattor eller mobiltelefoner. Programmet är gratis.

Ancestry är ursprungligen ett amerikanskt företag som 2010 kom in på svenska marknaden genom köp av Genline då de fick tillgång till deras bildarkiv av svenska kyrkböcker. Genline skannade riksarkivets kopior av mormornernas filmer så bilderna är helt svartvita. Bildvisningen görs direkt i din webbläsare.

Bildkvalitet

Här visas ett bildexempel från Ödeshög C:1 födelsebok sid 21 (pag) från de tre leverantörerna. 

Ödeshög C1 sid 21 fb AD.JPG
Bildexempel från Arkiv Digital
Ödeshög C1 sid 21 fb Ancestry.JPG
Bildexempel från Ancestry
Ödeshög C1 sid 21 fb SVAR.JPG
Bildexempel från SVAR

Som synes är äldre material, framförallt det vattenskadade, enklare att läsa med färgbilder än de gamla svartvita bilderna.

Vilka krav har du?

Förutom att kyrkböckerna omfattar olika tidsperioder hos de tre leverantörerna så har de kompletterat med lite olika källmaterial. Så fundera på vad du behöver för tidsperiod för kyrkböckerna och vilket annat material som kan vara intressant. Förutom bilder av källmaterial så finns olika databaser och register (index) tillgängliga. Priser och bildernas läsbarhet, bildkvalitet, är två andra viktiga frågor.

Sammanfattat bör du fundera över:

  • omfattning av kyrkböcker
  • övriga erbjudanden
  • bildkvalitet
  • priser
  • sökning och navigering
  • svarstider 

Prova själv och läs mer

Gå till ditt lokala biblioteket och prova de olika leverantörerna. Du kan också ta korta abonnemang och prova hemma. Daniel Johnsson driver en blogg där han har gått igenom fördelar och nackdelar med de olika leverantörerna. Tidningen Släkthistoria hade en artikel i ämnet i nr 3/2016.

Släkthistorikt Forum nr 1/2016 presenterade resultatet av förbundets enkät från årsskiftet som besvarades av ca 5500 personer. Enkäten visade tydligt att Arkiv Digital är populärast följt av SVAR med Ancestry på sista plats. Då ska man också veta att många med mig tar sig råd att använda två leverantörer, mer eller mindre parallellt.

Att välja släktforskarprogram

Det är ganska enkelt att vara partisk när det gäller val av släktforskarprogram eftersom vi arbetar hårt med att utveckla Disgen så att det motsvarar våra medlemmars behov. Förbundets enkät som nämns ovan visar att Disgen är populärast och att ca hälften använder Disgen, läs mer i vår artikel.  

De vanligaste svenska desktop-programmen för PC som är omnämnda i artikeln i Släkthistoriskt Forum är Disgen, Min Släkt och Holger. Nyligen har också Genney tillkommit på svenska marknaden. Grunden är densamma i alla program eftersom de bygger på personer, deras relationer och olika händelser för både personer och relationer. Jag började forska på 80-talet med upplevde att det blev dålig ordning på alla papper så jag tog en paus till början av 90-talet när jag hittade Disgen. Nu kunde jag enkelt hantera min forskning oavsett proband vilket innebar att jag kunde forska på både mina egna och mina systerdöttrars anor. Dessutom kunde jag enkelt dela med mig till mina kusiner och amerikanska 4-männingar.

Är det bäst att välja ett program som du har lokalt på din dator eller att använda en nättjänst i din webbläsare? Är man landsbygdsbo är inte internettillgång en självklarhet så då blir valet enkelt. För min personliga del handlar det mest om att jag vill ha kontroll över mina data och själv välja vad, när och hur jag vill dela med mig. Det finns många olika sätt att dela med sig av sin släktforskning utan att använda tjänster som t.ex. Ancestry, My Heritage, Geneanet och Geni erbjuder. Som alltid när det gäller nättjänster gäller det att lusläsa användarvillkoren så du förstår vilket avtal du gör med leverantören genom att använda deras tjänster. Tidningen Släkthistoria hade en artikel i ämnet i nr 4/2016.

Sammanfattat bör du prova och fundera över:

  • vilka funktioner behöver du och vilka kan vara  bra att ha
  • hur bra och tillgänglig är supporten
  • hur livaktig är användargruppen i att förmedla tips och erfarenheter
  • hur fungerar utbyte av data med hjälp av GEDCOM
  • hur hanterar leverantören dina data (gäller främst släktträd på nätet)
  • pris & prestanda för program och service
  • hur livskraftig är leverantören
  • prova att registrera några personer och familjer och se hur det känns
  • importera/exportera några familjer med personer mellan olika program och se hur det känns
  • hur beroende är jag av tillgång till internetuppkoppling

Disgen

Disgen kom med sin senaste version, Disgen 2016, under våren. Disgen tas fram av Föreningen Dis och har funnits sedan 1982. Ett komplett program utan begränsningar att finns att prova gratis i 30 dagar. Läs mer här.

Min Släkt

Min Släkt kom med sin senaste version, 4.0, i oktober 2015. Min Släkt tas fram av Dannbergs Data och har funnits sedan sent 90-tal. Programmet finns för nedladdning på hemsidan med tillgång till de flesta funktionerna.  Det finns ingen kalender och du kan inte spara utskrifter i gratisversionen.

Holger

Holger kom med sin senaste version, 8.06, i maj 2012. Holger utvecklas av företaget Holgerdata. Programmet finns för nedladdning i demoversion med full funktionalitet med begränsning till 100 personer. Se hemsidan.

Genney

Genney kom med version, 1.2  under hösten 2016. Genney tas fram av Genney Digit och har funnits sedan hösten 2015. Programmet finns för nedladdning på hemsidan med begränsad funktionalitet. Du kan importera obegränsat men inte redigera fler än 100 personer i demoversionen och det finns utskriftsbegränsningar.

Släktträd på internet

Jan Granath har en intressant sammanställning över vad som händer med mitt släktträd hos olika "tjänsteleverantörer" när jag avlider. Hans blogginlägg på Släktforskning för noviser behandlar även äganderätten till data och frågor kring ekonomi och integritet.