Disgen

Disgen

Släktforskarprogrammet som utvecklas på ideell bas av medlemmar och för medlemmar i Föreningen DIS. Aktuellt versionsnamn är Disgen 2016 (2016.6).
Ca 65 MB diskutrymme behövs för programmet. Därtill kommer dina släktforskningsdata som kan ta hur mycket plats som helst, särskilt om du har bilder. Windows Vista eller senare krävs.

Prova Disgen


 

Du kan ladda ner Disgen och prova gratis en månad. Du får tillgång till alla Disgens funktioner. När du sen köper Disgen får du en licensnyckel och kan fortsätta med det material du redan matat in. Du förlorar inga data.

Disgen är lätt att använda för nybörjaren. Disgen innehåller också åtskilliga finesser som du har användning för om du är en erfaren släktforskare.

Medlemmarna styr utvecklingen genom att deras önskemål samlas in, bearbetas i produktrådet och återmatas till utvecklarna. Disgen har funnits sedan mitten på 80-talet och är nu uppe i sin 9:e version som fått namnet Disgen 2016. Programmet utvecklas ständigt efter medlemmarnas önskemål. 

Kolla vad kan du göra i Disgen

De första fyra generationerna

I familjöversikten ser du fyra generationer. Du fyller på med mer uppgifter om varje person i Personöverskten. 

disgen-FO_PO_Enkel_1408.png

När du hållit på ett tag

När du lagt in många personer i Disgen så kommer du behöva söka fram just de du vill uppdatera. Då är det bra att också kunna se antavlan eller stamtavlan och en söklista för att snabbt kunna hoppa mellan personerna du vill jobba mer med.

Du kan skapa egna flaggor som du kan sätta på personerna för att gruppera dem och enkelt söka fram dem. Vanliga flaggor är "Mormors släkt", "Farfars släkt" osv. Sen kan du använda flaggorna för att märka personer du vill söka mer på eller om de är färdigforskade. Du kan märka dem som kan vara intressant att söka i domboken eller de du ska prata med kusinen om. Det är du som bestämmer vilka flaggor du behöver för att ha kontroll på din forskning. Flaggorna är enkla att sätta även för en hel grupp. Det gör du i söklistan.

Det finns en enkel sökning där du bara söker på namn. Det finns en mer detaljerad sökning där du kan söka på ort, datum för olika händelser du lagt in på personerna, och självklart kan du kombinera dina sökningar med att de ska ha en eller flera flaggor. Du kan också söka fram personer som är relaterade till varandra. Exvis alla Anders som har en partner som heter Anna. Väldigt effektivt när du har många personer i din forskning.

disgen-FO_PO_1408.png

Ortsträdet med landets församlingar

Självklart använder du Disgens medsända ortsträd med landets församlingar. Du fyller enkelt på med byar och gårdar och får en bra struktur. Du får samma stavning på alla ställen du använder gårdsnamnet. Har du stavat fel så ändrar du på ett ställe. Snabbt och smidigt.

disgen-Ortstrad.png

Källorna bygger du din egen struktur för

Du kan själv bygga ett strukturerat källträd. Du måste inte. Det går bra att skriva dem som fritext också men fördelarna med att ta jobbet att bygga sitt träd är många. Samma stavning överallt. Det är bara på lägsta nivån - hänvisningen - dvs sidan i boken du behöver lägga in något på när du väl lagt in källan första gången. Smidigt om du har många av dina släktingar i samma församling. Det finns bra handledningar som beskriver hur du ska tänka när du bygger strukturen.

disgen-Kallregister.png

Håll koll på ditt arbetsmaterial

Om du har samlat dina hypoteser om en person i ett dokument men inte vill publicera dem än för de behöver kontrolleras mer så kan du länka in dokumentet som arbetsmaterial. Det hjälper dig att hålla ordning. Dokumentet öppnar du enkelt inifrån personöversikten och fyller på med mer allt eftersom du arbetar.

disgen-PO_arbetsmaterial_mer.png

Alternativa familjer

Du har säkert familjer i din släkt på 1800-talet, som hade fosterbarn. En del kom till familjen en kort tid. Andra stannade för gott och när man kollar bouppteckningen står de upptagna som arvtagare. Adoptioner talar vi om idag för det är lagligt skyddat på ett annat sätt än då. 

Moderna relationer innehåller många blandade relationer. Inte bara gemensamma barn utan också barn som partnern har med in i giftet från en tidigare relation. Förr kallade vi dem styvbarn idag säger vi hellre bonusbarn.

Samkönade relationer är numera accepterade och officiellt registrerade. En del gifter sig i kyrkan, andra går till borgmästaren och ytterligare andra lever ihop som sambos.

Självklart vill du kunna registrera alla dessa olika typer av familjer i din forskning och det går utmärkt i DISGEN. Du kan till och med göra det synligt att ett barn kom till familjen som bonusbarn och därefter adopterades av den andre partnern.

Läs gärna ....

Vi har tagit fram en startguiden som innehåller det mest elementära du behöver för att komma igång med Disgen 2016. Ladda ner och skriv ut eller köp broschyren.